Lasergravyr för nybörjare: den kompletta guiden

Vad är lasergravyr?

Lasergravyr använder en fokuserad ljusstråle för att ta bort material från en yta och lämnar ett motiv som syns och ofta känns. En dator styr strålen så att den återger ett namn, en logotyp eller ett fotografi från en digital fil.

Gravering skapar djup. Märkning ändrar en ytas utseende, ibland genom att ta bort en beläggning. Skärning delar en form genom att gå igenom materialet. Till skillnad från tryck tillför processerna ingen färg: materialet är med och avgör resultatets kulör och struktur.

Vårt första projekt är en enkel logotyp på ett plant arbetsstycke som passar din maskin. En logotyp med bokstaven A låter dig kontrollera både heltäckande ytor och en liten öppning.

Vilken lasergraveringsmaskin passar dina material?

Utgå från vad du vill tillverka. Material absorberar laserljus olika, så en maskin som passar trä graverar inte nödvändigtvis i blank metall. Ämnen är de odekorerade föremål du ska gravera. Kontrollera vilka material som stöds innan du köper några.

När du jämför maskiner, räkna med arbetsyta, programvara, en skyddskåpa och ett rökutsug. Avsätt plats och budget för det. Den utlovade effekten säger inte ensam om en maskin passar ditt projekt.

• Blå diodlasrar: används ofta till trä och andra kompatibla hobbymaterial. Ett godkänt träämne är ett realistiskt första projekt. Klar akryl släpper igenom blått ljus och lämpar sig därför inte för direkt gravering med den här källan.
• CO₂-lasrar: används ofta till trä och akryl, även klar akryl, med lämplig utrustning och lämpligt material. Ett glasunderlägg i trä eller en namnskylt i akryl passar som första projekt. Utgå inte från att en bordsmodell av en CO₂-laser kan gravera i blank metall; att ta bort en beläggning eller använda märkpasta är en annan process.
• Fiberlasrar: används ofta för att märka och gravera kompatibla metaller och för att märka vissa plaster. En plan metallbricka som tillverkaren godkänt är en bra start. Fiber är inte det vanliga valet för ett arbetsflöde med trä och akryl.
• Andra källor och kombinerade maskiner: infraröda märkmoduler och UV-lasrar ger andra möjligheter. Har en maskin fler än en laserkälla, kontrollera vilken jobbet använder. Ett material som en källa klarar behöver inte passa den andra.

Det här behöver du för att komma igång

Du behöver en maskin installerad enligt manualen, den kåpa och det utsug som krävs, kompatibelt material och en bit spillmaterial av samma sort för tester. Börja med ett plant föremål: böjda ytor lägger till svårigheter med positionering och fokus.

Programvaran har två uppgifter: att förbereda motivet och att tala om för maskinen hur det ska graveras. Ett och samma program kan göra båda. Börja med programvaran som din maskin stöder; du behöver inte lära dig flera program innan du graverar en enkel logotyp.

• Laserprogram: tillverkarens program, eller LightBurn på kompatibla maskiner, låter dig placera motivet, välja graveringsoperationer och förbereda jobbet. Bekräfta stöd för exakt din maskin innan du väljer.
• Program för logotyper och ritningar: Inkscape är gratis och Adobe Illustrator är ett annat alternativ. Använd ett sådant program när du behöver ändra bokstäver, former eller layout mer än ditt laserprogram klarar.
• Bildredigerare: GIMP eller Photoshop kan beskära en bild och justera ljusstyrka och kontrast. Bildverktygen i ditt laserprogram kan redan räcka för ett första projekt.

Förstå din fil: pixlar och vektorbanor

En bitmapp, även kallad rasterbild, är ett rutnät av små färgade kvadrater som kallas pixlar. Foton och logotyper i PNG eller JPG är bitmappar. Att förstora en liten bild kan avslöja trappstegskanter eller suddighet, eftersom originalet innehåller begränsat med detaljer.

En vektorgrafik beskriver linjer och kurvor som banor. En bana kan vara öppen, som ett ritat streck, eller sluten, som en hel cirkel. Att skala vektorer ger inga pixliga kanter, men små detaljer är ändå svåra att gravera.

SVG och DXF kan bära vektorbanor. En SVG kan också innehålla en bitmapp, så filnamnet ensamt bevisar inte att motivet består av banor. Att byta namn på en JPG till SVG konverterar den inte.

Båda kan vara användbara vid gravering. Filtypen väljer varken operation eller maskininställningar; det bestämmer du härnäst.

Bildgravering, fyllda former eller linjer?

Operationen talar om för programmet hur ditt motiv ska graveras. En förhandsgranskning visar det planerade resultatet innan du kör. Jämför de här vägarna: samma logotyp kan bli en heltäckande yta eller bara en kontur.

• Bildgravering: programmet läser en bitmapp och bygger resultatet av dess ljusa och mörka partier. Det kan återge ett foto eller en heltäckande logotyp. En metod som kallas dithering använder ett punktmönster för att antyda gråtoner. Ett gråskaleläge som stöds varierar i stället lasereffekten; de två kan ge olika resultat på samma material.
• Fyllda former: programmet fyller ytan innanför slutna vektorkonturer med graveringslinjer. Välj det för heltäckande text eller logotyp. I bokstaven A ska kroppen graveras medan den lilla öppningen förblir ren. Fyllningen behöver hela konturer för att programmet ska hitta de ytorna.
• Linjegravering: lasern följer varje vektorbana. Använd den till konturer, teckningar eller enlinjig text. Banor får vara öppna. En kontur av A följer dess kanter i stället för att fylla kroppen. Ett tjockare streck på skärmen ger inte automatiskt en bredare graverad linje, och en linjeoperation betyder inte i sig att något skärs igenom.

Förbered din första logotyp i slutlig storlek

Välj en enkel logotyp med tydliga former. Använd den ursprungliga vektorfilen eller den renaste bitmapp du har; en liten skärmbild har ofta trasiga kanter. Till vår heltäckande logotyp använder du bildgravering med en bitmapp eller en fyllning med vektorformer. Vektorisering är valfritt.

• Bestäm måtten: mät det tillgängliga utrymmet, välj logotypens bredd och lås proportionerna när du skalar. Lämna en marginal runt om.
• Kontrollera små detaljer: se logotypen i avsedd storlek. Är tunna linjer, text eller öppningen i A svåra att skilja, förstora eller förenkla innan du testar.
• Ta bort störande inslag: radera oönskat bakgrundsinnehåll. En ren svartvit logotyp är lättare att granska än dekorativ skuggning. Bekräfta de graverade ytorna i laserprogrammets förhandsgranskning.
• Kontrollera banor och text: ta bort lösa former och oavsiktligt dubblerade linjer. Håll konturer som ska fyllas slutna. Behåll en redigerbar kopia av texten och konvertera sedan texten till banor inför överlämning, ifall mottagande program saknar typsnittet.
• Spara en leveranskopia: behåll det redigerbara originalet. Exportera en bitmapp eller vektorfil som ditt laserprogram accepterar och kontrollera måtten efter importen, även om exporten använder millimeter.

Så vektoriserar du en bild när du behöver banor

Vektorisering gör om pixlar till linjer eller formkonturer. Det hjälper när du vill redigera formerna i en logotyp eller gravera enskilda banor. För vanlig gravering av foton och bitmappslogotyper är det valfritt, och det återskapar inte på ett tillförlitligt sätt detaljer som saknas i ett dåligt original.

I Inkscape kalkerar ”Vektorisera bitmapp” (Trace Bitmap) formerna, och i Illustrator gör ”Bildkalkering” (Image Trace) samma sak. Laserlinez erbjuder tre vägar beroende på vilken geometri du behöver:

• Slutna logotypformer: Konturvektorisering skapar slutna konturer av logotyper och plan grafik, i SVG och DXF. Konturerna kan användas för att förbereda en fylld gravering, eller tilldelas skärning där det passar. Operationen väljer du själv i ditt laserprogram.
• En bana mitt i varje streck: Kalkering av mittlinje skapar SVG- och DXF-banor längs mitten av ritade streck. Använd den till linjeteckningar, namnteckningar och text som lämpar sig. Den följer strecken i stället för att återge hela deras fyllda bredd.
• Ett foto tolkat som linjer: SVG-linjeteckning skapar ett nät av SVG-linjer vars täthet återger ljus och skugga. Välj den för ett medvetet tecknat uttryck. Resultatet är linjer att gravera eller rita med plotter, inte skärprofiler.

I logotypexemplet utgår du från den rena bitmappen, väljer Konturvektorisering och granskar konturerna och bokstavsöppningarna som uppstår. Bekräfta avsedd fysisk storlek före exporten. Kontrollera storleken efter importen och välj fyllningsoperationen. Laserlinez förbereder vektorgeometri; det levererar varken effekt, hastighet eller ett färdigt inställt maskinjobb.

Förstå effekt, hastighet, fokus och linjeavstånd

Innan du matar in inställningar, förstå vad de ändrar. Utgå från tillverkarens anvisningar för din maskin och ditt material. En effektprocent eller hastighet avskriven från en annan maskin är inget pålitligt recept.

• Effekt: styr laserns uteffekt. Att höja den kan förstärka verkan på materialet, men också bränna kanter eller smeta ihop detaljer. Procenttal är inte jämförbara mellan maskiner.
• Hastighet: hur snabbt strålen rör sig. Långsammare rörelse ger normalt mer energi när övriga inställningar är desamma. Kontrollera om enheten är millimeter per sekund eller per minut.
• Fokus: ställer avståndet mellan lins och materialyta på det föreskrivna arbetsavståndet. Följ maskinens fokuseringsrutin. Ett ojämnt ämne kanske inte håller fokus över hela motivet.
• Linjeavstånd: avståndet mellan raderna som skannas över en bild eller en fylld form. Stort avstånd kan lämna glapp; alltför täta rader tillför värme och smetar ihop detaljer. LightBurn kan uttrycka avståndet som DPI (punkter per tum). Ett högre tal är inte automatiskt bättre.
• Pass: hur många gånger operationen upprepas. Fler pass kan ändra djup och värmeuppbyggnad. De rättar varken till en suddig källbild eller fel fokus.

Importera filen och kontrollera graveringens förhandsgranskning

Öppna filen i ditt laserprogram och mät logotypens bredd. Kontrollera riktning och stavning. Ett motiv som ser rätt ut i ett ritprogram kan komma fram i fel storlek eller med annat innehåll i ett annat program.

Ett lager samlar objekt som delar inställningar för en operation. I LightBurn visar fönstret ”Lager” (Cuts / Layers) de här tilldelningarna: ”Bild” (Image) hanterar bitmappar, ”Fyllning” (Fill) graverar innanför vektorkonturer och ”Linje” (Line) följer banor. Importerade färger hjälper till att tilldela lager, men de garanterar varken önskad operation eller önskade värden. Kontrollera befintliga inställningar innan du aktiverar utmatningen.

För ett fyllt A i LightBurn lägger du dess yttre kontur och konturen kring öppningen på samma Fill-lager. Ligger de två konturerna på separata aktiverade Fill-lager graveras öppningen också, och den ytan graveras två gånger. I en export från Konturvektorisering anger CUT_OUTER yttre konturer på detaljen och CUT_HOLES inre hål. Kommer de in separat markerar du A:ets yttre kontur och konturen kring öppningen och tilldelar båda till ett enda Fill-lager. Granska eventuella DETAIL-objekt för sig. Namnen antyder en roll, de är inga instruktioner till maskinen.

Förhandsgranska bara de operationer du tänker köra. Logotypen ska ha de avsedda heltäckande ytorna och rena bokstavsöppningar, utan oönskad bakgrundsrektangel eller skärning runt om. Effekter som masker kan dölja delar av en grafik i ritprogrammet; kontrollera att dolda delar inte dykt upp i det importerade jobbet. Förhandsgranskningen visar planerat resultat, inte hur materialet reagerar.

Testa på spillmaterial före det färdiga arbetsstycket

Ett materialtest jämför små prov gjorda med olika inställningar. Använd spillmaterial av samma sort, ställ fokus och börja inom ett intervall som tillverkaren rekommenderar. Ändra en inställning i taget, eller använd ett rutnät med effekt på ena axeln och hastighet på den andra. Håll övriga förhållanden oförändrade.

Välj provet med ren detalj och användbar kontrast, inte helt enkelt det mörkaste. Testa sedan logotypen, eller en representativ del av den, i slutlig graveringsstorlek. En heltäckande testruta säger inte om en liten bokstavsöppning överlever.

Gör om detaljtestet efter varje ändring. För ett fotografi, ta med både högdagrar och skuggor. Märk dina prov så att du vet vilka inställningar som gav vad.

Vanliga problem vid lasergravyr och första kontroller

Jämför originalfilen, programmets förhandsgranskning och det graverade resultatet. Rätta fel som syns i förhandsgranskningen innan du ändrar maskininställningar. Är förhandsgranskningen rätt, kontrollera material och uppspänning. Ändra en sak i taget så att du ser vad som hjälpte.

• Inget märke eller svagt märke: kontrollera materialet mot den aktiva laserkällan och sedan fokus, aktiverad utmatning och hastighetsenhet. Höj inte effekten om och om igen för att kompensera ett oförklarat maskinfel; följ maskinens felsökning.
• Bara en kontur syns: en vektorlogotyp kan vara satt till Line i stället för Fill. Vill du ha en heltäckande yta, kontrollera att den har slutna konturer och välj fyllningsoperationen.
• Bokstavsöppningar försvinner: granska först fyllningens förhandsgranskning och lagertilldelningen. Är öppningen ren i förhandsgranskningen men växer igen på materialet, testa ett större eller enklare motiv och gå igenom de testade inställningarna och fokus.
• Resultatet blir suddigt eller för mörkt: kontrollera källans kvalitet, fokus och om ämnet rört sig. Leta efter dubblerade banor eller skannrader som överlappar för mycket. Jämför ett nytt detaljtest innan du ändrar det färdiga jobbet.
• Fel storlek eller läge: mät den importerade filen och kontrollera enheter, riktning, jobbnollpunkt och ämnets placering. Rätt storlek ensam bekräftar inte rätt läge.
• Jobbet tar för lång tid: leta i förhandsgranskningen efter en stor oönskad bakgrund, upprepade operationer eller onödigt täta banor. Att gravera en stor fylld yta tar oftast längre tid än att följa dess kontur. Ett förenklat jobb ser annorlunda ut, så testa resultatet.

För anteckningar så att du kan upprepa ett bra resultat

Spara det redigerbara motivet skilt från maskinjobbet. Anteckna maskin, material och leverantör, ytbehandling, logotypens mått, operation, fokuseringsmetod, inställningar och all förberedelse eller rengöring. Lägg med ett foto av provet. Byter du material eller uppspänning, testa på nytt innan du återanvänder jobbet.

Följ maskinens underhållsplan för optik, utsug och arbetsområde. Använd den föreskrivna rengöringsmetoden; en smutsig lins eller en lös materialbit kan förstöra en gravering.